Hjärntrusten - med ledare, för ledare

Vilken fantastisk vinterdag vi haft i Lund (förutom att vi fick skotta en halvmeter snö för att komma in)

Bryt upp! Ofta. Bertil Torekull har lärt sig när tillvaron ställts på ända att ta vara på möjligheterna.

Ska man verkligen uppmana människor att bryta upp?
Ja, oftare än vi gör. Men viktigast är att visa på uppbrottets möjligheter. Vi har en negativ inställning till uppbrott i Sverige, trygghetsfixerade som vi är. Här står trofasthet och lojalitet högt i kurs. Fler chefer borde sätta sitt ledarskap på spel och säga ifrån i stället för att kompromissa, jamsa med och tvingas ta konsekvenserna av beslut de egentligen inte ställer upp på. Dessutom vill jag ingjuta lite styrka hos dem som tvingas till uppbrott. Jag fick sparken från mitt drömjobb, så jag vet hur smärtsamt det är, vad det kostar.

Varför är det så svårt att göra uppbrott?
Behovet av trygghet, av ordnad ekonomi, är självklart en viktig anledning. Men också rädslan för att bli ensam och övergiven. Förändring och uppbrott betraktas med misstänksamhet och avståndstagande.

Ändå ska man göra det?
Ja, det är förödande för en människa att vantrivas och lika negativt för arbetsplatsen. En del tar ut sin inre frustration genom att bli griniga och håglösa, se fel i allt och klaga. Andra vänder det enbart inåt. Det håller inte i längden. Kierkegaard sa ’Att våga är att förlora fotfästet en stund, att inte våga är att förlora sin själ.’ Det är precis vad det handlar om.

Kan man förbereda sitt uppbrott?
Studera andras exempel. Många berättar om frustrationen, om hur dåligt de mått, men hur de sedan insett vad som är viktigt i livet och vågat ta steget. Självklart är det bättre att ta det steget själv än att bli utlyft. Vrede är också en bra katapult om man vill bryta upp.

Hur reagerar omgivningen när någon bryter upp?
Du ska inte förvänta dig några applåder. Du kan bli anklagad för att vara illojal. Människor ser det som en provokation. Andra blir avundsjuka för att de också vill, men inte törs. Men du kan också möta beundran: Vad modig du är.

När är det fel att göra uppbrott?
Det är fel och ofta fegt att göra uppbrott i hastigt mod, om man därmed medvetet skadar medarbetare och kolleger eller sitt företag, utan att de har skuld i det som sker. Att sova på saken är därför ett anständigt och klokt råd till en vuxen människa. Att bryta upp utan eftertanke och moget övervägande för att man inte får sin vilja igenom, det är snarare symtom på bortskämdhet eller självupptagenhet.

När är det rätt?
När du i djupet av ditt hjärta känner att du hindras i ditt arbete och lurar dig själv att spela ett spel i stället för att sätta ned foten och handla, som den hela människa du egentligen är. Men problemet är ofta ett annat: när andra till varje pris vill att du ska bryta upp, du blir uppsagd, friställd, får sparken därför att du inte längre passar i sammanhanget. Häng dig inte kvar! Ta chansen att förlora fotfästet en stund och gör klart för dig själv vad du vill göra.

Hur klarade du ditt uppbrott?
En uppsägning kommer sällan som en blixt från klar himmel. Jag höll mig i god fysisk kondition, det hjälper en del. Men visst drabbades jag först av monumental ensamhet, inte minst eftersom allt skedde så offentligt. Det gäller att ha vänner att gråta ut hos.

I nöden prövas vännen.
Fast somliga hörde aldrig av sig, kanske av finkänslighet, men också för att man inte gärna vill dras med in i andras misslyckanden. För så kändes det ju, jag skämdes. Jag hade som det verkade inte klarat jobbet och drabbades av sårad fåfänga. Vad skulle alla säga?

Men det blev positivt till sist
Absolut. Det hängde en blomsterkvast på min dörr när jag kom hem från en person jag varit mentor åt. Där stod: Välkommen till friheten! För så är det när man blir utkastad, man är plötsligt svindlande fri, står inte i någon skuld längre. Jag fick ett erbjudande att ge ut en bok. Att författa var en gammal dröm. 60 år gammal hittade jag plötsligt hem.

Källa: Chef

Vi på Hjärntrusten är glada att på vårt frukostseminarium den 22 april presentera Bertil Torekull.

Bertil Torekull, är före detta chefredaktör för tidningarna Svenska Dagbladet, Östgöta Correspondenten och Veckans Affärer. Han är dessutom formell grundare av Dagens Industri och Reportage.

Som författare har Bertil Torekull bland annat skrivit "Historien om IKEA: Ingvar Kamprad berättar för Bertil Torekull" där
IKEA:s skapare med egna ord berättar om sitt liv. Om barndomens älskade farmor, om drömmen att bli ''en ny Kreuger'', om hur en omyndig entreprenör kom att bygga ett globalt mångmiljardföretag. Här avslöjas hans fiaskon, triumfer, kärlekar, svek och sorger och spritproblem och varför sönerna inte fick ärva men ändå blev miljardärer med kampradsk makt in i framtiden.

Vi på Hjärntrusten är väldigt stolta att på vårt nästa frukostseminarium den 12 februari presentera Malmös egen Ilmar Reepalu Ilmar kommer att berätta den oerhört intressanta historien hur Malmö på 20 år gått från smedja till kunskapsstad.

Vilket fantastiskt seminarium Allan Larsson gav hos oss på Hjärntrusten. Över 140 personer kom för att se och lyssna på Allans berättelse om ESS

Här är ett urdrag från Allans presentation

Oavsett om du är chef eller anställd finns det ofta någon på jobbet du retar dig extra mycket på. Men vad är det dessa människor gör som får känslorna att svalla?
– Som chef blir jag olika irriterad på olika personligheter. Oftast beror det på hur jag själv är. Om jag är oerhört kritiskt tänkande har jag mer tolerans med en nejsägare, säger Anki Udd, ledarskapskonsult på Ledarna.

Hon har tagit fram de sex typer som chefer vanligtvis har problem med på arbetsplatsen. Är du en av dem?
Om du är chef – här får du tips på hur du kan hantera dem:

1. Nejsägaren
Är negativ till det mesta. Tar ofta chansen att se problemen när du lägger fram olika förslag eller ska starta ett projekt. Har dock sällan några konkreta idéer på hur problemen ska lösas.

Chefens strategi: Som chef kan du ha nytta av en person som granskar kritiskt. Men om medarbetaren säger nej till allt blir det tröttande i längden. Ta personen i enrum och berätta hur du upplever det. Förklara också vilka reaktioner nejsägarens beteende väcker i gruppen.

2. Övervintraren
Är utled på sitt jobb, men är för bekväm för att byta arbetsplats. Har inga mål med sin karriär och lider av svår tristess.

Chefens strategi: Detta är en person som förmodligen inte ska vara på arbetsplatsen. Men situationen är svår. Du kan inte säga upp någon på grund av att de inte är motiverade. Ta ett enskilt samtal och försök bena ut om det finns några drivkrafter kvar.

3. Pratkvarnen
Lägger mycket tid på att prata om hur mycket man har att göra och hur stressigt det är, trots att personen har samma arbetsbelastning som alla andra.

Chefens strategi: Pratkvarnar är ofta ganska trevliga, därför kan det kännas svårt att konfrontera dem. För att hålla lite koll på hur mycket de gör, mät deras aktivitet under en vecka? Ha täta uppföljningar så att personen känner att du har lite koll.

4. Bevararen
– Så här har vi alltid gjort, brukar den här typen ofta säga. Är skeptisk till förändringar, slår alltid i bromsen när det ryktas om omorganisation.

Chefens strategi: Om du är impulsiv som chef kan det här kännas extra jobbigt. Det är viktigt att förklara flera gånger varför ni genomför förändringar. Var tydlig med syftet och vad ni vinner på förändringen.

5. Paragrafryttaren
Gillar regler och att vara formell. Tycker om att framhålla att det finns policys att följa och att man oftast ska göra det, oavsett situation.

Chefens strategi: Oftast beror det här beteendet på att medarbetaren är rädd för att göra fel. Peppa paragrafryttarens självkänsla och var tydlig med att det är okej att göra misstag.

6. Tidstjuven
Är egentligen osäker, vilket leder till man vill dubbelkolla allt med chefen. Har ofta svårt att ta egna beslut, och vill ständigt ha bekräftelse på att man gör rätt.

Chefens strategi: Många chefer har ont om tid och upplever tidstjuven som väldigt krävande. Var rak med att du har förtroende för medarbetaren. Förklara att personen inte skulle ha jobbet om du inte trodde att han eller hon klarade av det. Sätt gränser för hur ofta du har möjlighet att ge feedback.

Källa: http://www.e24.se/kvinna/karriar/artikel_1720987.e24