Hjärntrusten - med ledare, för ledare

Ledarnas nya Chefsbarometer visar att hälften av alla chefer jobbar sexdagarsvecka.

Det framkommer också att det är två önskemål de önskar

- Arbeta mindre
- Lägga mindre tid på administration

"Blott Sverige fika ha"...

Nu är det vetenskapligt bevisat att fikan gör en både kreativ och effektiv.

I en ny undersökning visas detta samband. Artikeln i sin helhet kan läsas på DN 

Tourism i Skåne har precis släppt rapporten "Strategiska initiativ: Produkt- och destinationsutveckling" vilket är extra intressant då Gröna Lunds VD Jan Roy kommer till oss på ett frukostseminarium den 26/11 och berättar om just detta.

Kommande satsningar i Skåne är bland annat:

Eksploria
Byggkostnad:1,5-2 miljarder kronor. Förväntas öka turismintäkterna till Malmö och Skåne med cirka 300 miljoner kronor (6 %), exklusive det som spenderas i parken. Klart 2014–1016.
Placering: Svågertorp, Malmö

Lundiana
Beräknad byggkostnad: 17,5 miljarder kronor. Planerad byggstart 2013. Max IV samt ESS står klara 2015 respektive 2019.
Placering: Brunnshög, Lund.

Emporia
Byggkostnad: 3,5 miljarder kronor. 220 butiker med internationell karaktär. Klart: Hösten 2012.
Placering: Hyllie, Malmö

Vill du läsa rapporten går det utmärkt att göra detta på deras hemsida http://tourisminskane.skane.com/

Besöksnäringen ökar attraktionskraften i Skåne
Öresundsområdet har potential att bli ett kreativt och dynamiskt centrum för ekonomisk utveckling. Genom de stora forsknings-anläggningarna ESS och MAX IV kommer Lund att bli världsledande inom material-forskning. För att detta ska attrahera internationella toppforskare, studenter och investeringsvilligt kapital måste regionen bli en spännande och attraktiv plats att bo och arbeta på. I detta ingår kulturella aktiviteter, arenor för idrott och evenemang, inbjudande miljöer för fritidsaktiviteter, nöjen och rekreation. Kultur i vid bemärkelse, konst, musik, teater, underhållning är det som skapar en attraktiv livsmiljö.

Besöksnäringen i Sydsverige
Besöksnäringen behöver utvecklas, annars riskerar vi att hamna i skuggan av Danmark, som har många attraktiva besöksdestinationer med starka varumärken. Till exempel Tivoli, Bakken, Louisiana, Arken, Operan, Det Kongelige och mängder av arenor för teater, konst, musik och sport. Även i ett svenskt perspektiv har vi halkat efter, både Göteborg och Stockholm har starkare besöks-destinationer än Skåne. Om inte besöks-näringen utvecklas riskerar Skåne att uppfattas som en satellit till Köpenhamn, snarare än en likvärdig part i ett framtida Öresundssamarbete.

Vad kan göras?
Vi kan börja med att värna om de attraktioner som redan finns. Museer behöver stödjas och stimuleras, liksom teater, musik och konst som idag går på sparlåga. Många ambitiösa teater- och musikprojekt både i Lund och i Malmö drivs av entusiaster utan resurser. Besöksdestinationer utanför Lund/Malmö/ Helsingborg har svårt att bli uppmärksammade. Folkparkerna i Skåne är stadda i förfall.

Vi kan också bygga nya besöksdestinationer, det finns till exempel en idéskiss (som Allan Larsson är pappa till) till Expo Lundiana, som vill erbjuda mötesplatser för vetenskap och underhållning, så som man redan har gjort i Göteborg med Universeum, i Södertälje med Tom Tits Experiment och i Köpenhamn med Experimentarium. Det finns också tankar på att bygga en nöjespark i Svågertorp.

Jan Roy är koncernchef för Parks & Resorts Scandinavia i vilket Gröna Lund ingår. Han vet vilka förutsättningar som gäller för besöks-destinationer och han kan lära oss ett och annat om hur man blir framgångsrik i nöjesbranschen.

Tid och plats
Fredagen den 26 november 2010, klockan 08.30-10.00 på Filmstaden, Västra Mårtensgatan 12 i Lund.
Anmääl dig på www.hjarntrusten.se

Turistnäringen i Sverige är en viktig framtidsbransch som omsätter cirka 250 miljarder. Besöksnäringen omfattar allt som handlar om nöje och rekreation, från nöjesparker, golfbanor, djurparker, cirkusföretag, badorter, skidorter, idrottsanläggningar, äventyrsparker, teatrar, konsertlokaler, konsthallar, slott och herresäten.
Bland nöjesparker i Norden är Köpenhamns Tivoli störst (omsättning runt 1 miljard danska kronor), Lisebergs- och Parks & Resorts - koncernerna är tvåa med en omsättning på runt 900 miljoner SEK vardera.

Varumärkesuppbyggnad
Besöksnäringen är viktig för utvecklingen av varumärke - både för Sverige som nation och för lokala aktörer. Vad har inte Tivoli betytt för Köpenhamns och Danmarks varumärke? Vad vore Göteborg utan Liseberg, Stockholm utan Gröna Lund, Kiruna utan ishotellet och Kivik utan Kiviks marknad? Men konkurrensen om uppmärksamheten är hård. Det behövs nya grepp, tex parkbesök, tivoli, museer, rekreation och underhållning kombinerat med hotell och restaurang, liknande det som finns i Disneyland och som nu byggs upp i anslutning till Tivoli i Köpenhamn och Gröna Lund i Stockholm. När Tivoli utvecklas och förnyas tjänar hela Köpenhamn på det, motsvarande gäller för Gröna Lund och Stockholm.

Besöksnäringen i Sydsverige
Öresundsbron, Malmös förvandling till dynamisk kunskapsstad och stora internationella investeringar i Lund ändrar förutsättningarna för besöksnäringen i Sydsverige. Vi måste skapa en attraktiv och spännande miljö som lockar både ungdomar och kapital. Vi förväntas konkurrera med kreativa centra i andra länder och vi måste börja med att erkänna våra brister.
I jämförelse med Köpenhamn är besöksnäringen i Skåne underutvecklad. Vi har nära till vacker natur, skog och hav, jakt och fiske, bad och golf. Räcker det? Eller måste vi utveckla besöksnäringen för att matcha Köpenhamn med omnejd? Och hur ska det i så fall gå till?

Föreläsare
Jan Roy är koncernchef för Parks & Resorts Scandinavia och VD för Gröna Lund. I koncernen ingår Furuviksparken, Kolmården, Skara Som-marland och Aquaria. Koncernen har successivt stärkt sin position som den ledande aktören i branschen. Gruppen närmar sig 3 miljoner besökare per år och är med 3 000 anställda en av landets största ungdomsarbetsgivare. Vi kan lära oss mycket av Jan Roy hur man utvecklar och marknadsför besöksnäringen.
Jan Roy har ett förflutet som rockmusiker och mångårig vd och företagskonsult med fokus på strategisk implementering. Han är medförfattare till två böcker om strategisk styrning, översatta till ett 10-tal språk. Han har varit ansvarig för Hjärntrustens verksamhet i Stockholm. Erbjudandet att bli chef för Parks & Resorts kom relativt sent i hans liv, närmare bestämt efter fyllda 60 (en ålder då karuseller inte har samma lockelse). Men det var svårt att säga nej till erbjudandet att ta över ansvaret för detta spännande paket av underhållning och attraktioner - med en alldeles unik mix av gammalt och nytt.

Tid och plats
Fredagen den 26 november 2010, klockan 08.30-10.00 på Filmstaden, Västra Mårtensgatan 12 i Lund
Anmälan och pris
Anmälan senast den 24 november till [email protected], eller på
www.hjarntrusten.se
Frukostseminariet kostar 450 kronor (exkl. moms), inklusive frukost. (Hjärntrustdeltagare deltar gratis.
Vill du veta mer eller ha framtida inbjudningar, kontakta:
Oskar Ståhl, 046-151080, [email protected]

Forskningspolitik diskuteras flitigt. Det hänger samman med att man från politiskt håll ser forskning som en hävstång som ska bidra till att förnya vårt näringsliv (nya produkter, effektivare produktion) och trygga vår försörjning i framtiden. Samhället finansierar en stor del av forskningen på Universitet och Högskolor och har därför ett berättigat intresse av att se till att pengarna används på ett bra sätt. Det betyder t ex att man försöker styra anslagen till forskningsområden som uppfattas som angelägna och att man vill satsa på forskning som är fruktbar. Detta leder till att man försöker utveckla metoder för att utvärdera kvalitén på forskningen. Men forskning är en bedömningssport (som konståkning ungefär). Det finns gott om exempel på ”god” forskning (i betydelsen angelägen, användbar, banbrytande) som i efterhand visade sig vara undermålig och missvisande. (Kolla t ex Nobelpriset i medicin 1949). Om man tänker efter så inser ju var och en att det är en omöjlig uppgift att objektivt avgöra vad som är god forskning. Vem sitter inne med en framsynthet som gör det möjligt att avgöra vilka forskningsrapporter som kommer att visa sig vara viktiga i framtiden? Icke desto mindre försöker man ihärdigt.

Kan man mäta forskningskvalitet?
Svaret på frågan är Nej. Man kan ganska lätt mäta den uppmärksamhet som en publicerad forskningsrapport väcker i forskarvärlden genom att registrera det antal gånger en publikation i fråga citeras av andra forskare. De flesta vetenskapliga uppsatser citeras inte alls. Några få citeras flitigt. Men även om en uppsats har citerats många gånger betyder inte det att uppsatsen är bra, den kan ju lika gärna citeras därför att kollegor ute i världen tycker att uppsatsen i fråga är rent strunt och vill bemöta dumheterna. Antalet citeringar som en forskare uppnår är alltså inte ett kvalitetsmått, men det är ett bra mått på den uppmärksamhet (positiv eller negativ) som uppsatsen har väckt.

Det finns inget objektivt sätt att mäta forskningskvalitet!
Man har försökt skapa kvalitetsmått genom att blanda in en annan (och egentligen helt ovidkommande) faktor, nämligen impact factor för tidskiften som publicerat uppsatsen. Tanken är förmodligen den att berömda och väletablerade vetenskapliga tidskrifter med hög impact factor (t ex Nature och Science) har en så sträng kvalitetskontroll att de uppsatser som de accepterar för publicering förses med en kvalitetsstämpel.(Detta är nonsens – även Nature och Science publicerar ibland trams). En uppsats som har publicerats i Nature har lättare att bli uppmärksammad och citerad än om samma uppsats hade publicerats i en mindre ansedd tidskrift. Att uppsatser kan väcka stor uppmärksamhet trots att de publiceras i mindre kända tidskrifter är ju strängt taget mer respektingivande än att vinna uppmärksamhet genom att publicera i Nature. Många Nobel-pris har tillfallit forskare som publicerat sina fynd i små tidskrifter med låg impact.

Forskning per satsad krona
Självklart hade det varit värdefullt för anslagsgivare att kunna använda sig av ett objektivt kvalitetsmått på vetenskaplig produktion– ännu mer värdefullt hade det varit att ställa produktionen av värdefull och användbar forskning i relation till de kostnader som varit förknippade med forskningsinsatsen. Att producera forskning på basis av stora anslag och med hjälp av en stor stab av medarbetare kräver ingen större begåvning. Att producera uppmärksammad forskning utan resurser väcker stor respekt i mina ögon.
 
Mängden uppmärksammad forskning per investerad krona vore ur samhällsekonomisk synvinkel det ultimata verktyget för anslagstilldelning. Detta lär dock förbli en byråkratisk önskedröm. Idag är väl grundregeln snarare den att de forskare som redan har stora anslag kommer att tilldelas ytterligare anslag medan de som inga anslag har heller inga får. Underförstått att de som redan fått stora anslag sannolikt gör god forskning (eftersom de fått anslag tidigare) medan de som inga anslag fått gör mindre god forskning (eftersom de inte fått några anslag). Cirkelresonemang av detta slag är vanligt - och mycket användbart i många sammanhang.

Om att alltid få rätt
Anslagsgivande instanser vill naturligtvis inte riskera kritik för att satsa på ”dålig forskning” och riskabla projekt. Det är då frestande att välja den lätta utvägen att ge anslag till resursstarka forskargrupper och neka anslag till dem som inga anslag har. Med ett sådant tillvägagångssätt får man alltid rätt. Så här är det nämligen: Om en forskargrupp har otillräckliga resurser och man nekar gruppen anslag (med kvalitetsargument) så blir ju resultatet sannolikt självuppfyllande, dvs gruppen som nu saknar resurser kommer inte att kunna prestera. Det var följaktligen rätt att vägra forskaren anslag (vilket skulle bevisas). Men om, mot förmodan, forskargruppen trots allt lyckas genomföra projektet utan anslag, så kan ju den anslagsgivande instansen fortfarande hävda att beslutet att neka gruppen anslag var rätt (anslaget behövdes inte, vilket skulle bevisas).

Rolf Håkanson