Hjärntrusten - med ledare, för ledare

Blir du förbannad på jobbet? Visa då det, annars löper du dubbelt så stor risk att få en hjärtattack!

I en artikel i dagens DN redovisas en studie gjord på Stockholnms Universitet.

Många är vi som redan känt det på oss - det är inte bra att hålla inne med ilskan. Speciellt inte över chefer som behandlar oss orättvist. Det är dumt, rent av farligt.

Forskare har nu påvisat att män som gör det löper dubbelt så stor risk att få en hjärtattack eller dö av allvarliga hjärtsjukdomar. Deras studie visar att personer som bemästrar sin vrede, det vill säga inte öppet visar att han blivit förbannad, löper större risk att insjukna i hjärt-kärlsjukdomar.

Vad ska man då göra? Lever man längre om man skäller på chefen? Nej, riktigt så bra är det inte. Som alla forskare så är även dessa försiktiga med att dra långtgående slutsatser. Tvärtom visar studien att det inte finns något samband mellan att uttrycka sina känslor och minskad risk för hjärtinfarkt. Vilket ju låter lite motsägelsefullt.

- Det är bättre att uttrycka sin ilska, men de som är väldigt benägna att uttrycka den löper inte mindre risk, säger en av forskarna, Constanze Leineweber, till TT.

Exakt vad de som löper mindre risk gör med sin ilska har man inte studerat. Allt man vet är att det är skadligt att hålla inne med den.

Ilska på jobbet (Studien är gjord på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.)

• 2.755 män anställda i Stockholm har svarat på frågor om hur de reagerar när de blivit orättvist behandlade eller råkat i konflikt.
• Resultatet visar att "dold coping" (bemästrande) med orättvis behandling, att gå därifrån eller vara tyst, har samband med att bli sjuk.
• Studien visar inte vilket det bästa sättet att hantera ilskan är för att slippa bli sjuk.
• De som reagerar väldigt kraftigt löper inte någon mindre risk för hjärtsjukdomar heller.

Mycket kan gå fel
Problem som kan bli aktuella i uppbyggnadsfasen är budgetöverskridanden (vem betalar?), som kan leda till förseningar i processen. Men kapitalbrist kan också leda till förseningar vad gäller infrastruktur, kollektivtrafik, miljöplanering, bostadsbyggande, skolor, vård. Även brister i planeringen och brister i samordningen mellan olika regionala aktörer kan orsaka förseningar, som kan bromsa regionens tillväxt.

Ett annat tänkbart problemscenario är att uppbyggnaden går enligt planerna - men att verksamheten på ESS inte kommer igång i den omfattning som det är tänkt. Antingen därför att anläggningens attraktionskraft överskattats och driftskostnaderna underskattats - eller därför att tekniken är föråldrad redan den dag anläggningen tas i drift (den vetenskapliga och tekniska utvecklingen går snabbt!). De ekonomiska konsekvenserna av detta kan bli bekymmersamma.

Vad kommer att hända?
Uppbyggnadsfasen kommer att generera uppdrag till ett stort antal aktörer inom byggnation och anläggningsarbete. Regionen behöver samverka med näringslivet i genomförandet av t.ex. infrastruktursatsningar (vägnät, kollektivtrafik) i direkt och indirekt anslutning till anläggningen.

ESS i drift kommer att attrahera högt kvalificerade forskargrupper från hela Europa. Verksamheten kommer att stärka ”det intellektuella kapitalet” i hela regionen, inte bara genom inflyttning av forskare utan också genom att studenter och entreprenörer kommer att attraheras till den dynamiska miljön. Regionen kommer att internationaliseras, vilket främjar mångfald och kreativitet och skapar förutsättningar för spin-off-effekter och nyföretagande. Samarbetet med Köpenhamn förbättras och integrationen inom hela Öresundsregionen påskyndas. Hela regionens konkurrenskraft kommer att öka. Detta skapar ökat behov av t.ex. attraktiva bostäder, barnomsorg, internationella skolor, utbyggd kollektivtrafik, hälsovård och friskvård, rekreationsmöjligheter, mötesplatser för sociala aktiviteter, konferensanläggningar, hotell och kulturutbud.

Hjärntrustens frukostseminarium med Allan Larsson om ESS närmar sig, men vilka kan konsekvenserna bli? Hjärntrusten kommer publicera olika hot och möjligheter för regionen, både det offentliga och för företagen fram till seminariet den 4/12.

I del 1 berättar vi vad som kommer att krävas av aktörerna.

Inte bara Lund – ESS skapar ringar på vattnet
ESS kommer att stärka Lunds position som viktig partner i ett internationellt forskningssamarbete. Men injektionen av kapital har potential att skapa betydande ekonomisk tillväxt i hela regionen. ESS beräknas höja Skånes bruttoregionalprodukt med 200 miljarder utslaget över de närmaste 20 åren.

Vad kommer att krävas?
Planeringen och genomförande av ESS-projektet kräver samordning av tillgängliga resurser: mellan offentliga och privata insatser, mellan kommuner, mellan olika (små och stora) aktörer vad gäller t.ex. infrastruktursatsningar, och mellan finansiärer (banker, offentligt kapital) och entreprenörer. Därtill kommer att små och medelstora företag måste få chansen att dra nytta av de möjligheter, som ESS-satsningen erbjuder (behov av bostäder, daghem, restauranger, privata vårdföretag, butiksetableringar, friskvårdsanläggningar, kulturutbud osv.). Projektets framgång bygger på en väl fungerande kombination av konkurrens och samverkan mellan aktörer i hela regionen.
Det kommer att finnas behov av effektiva samrådsgrupper, där företrädare för offentlig verksamhet och privata entreprenörer tillsammans kan arbeta fram lösningar.

Årets Företagare ska ha utfört en prestation utöver det vanliga. Företagaren ska även vara en förebild för andra entreprenörer. - Barbara Bergströms företag är lönsamt både för henne själv och för vårt samhälle. Det fällde juryns avgörande, säger juryns ordförande och Företagarnas vd, Anna-Stina Nordmark Nilsson.

- Det känns overkligt, men framför allt känner jag mig mycket ödmjuk, säger Barbara Bergström.

Så här lyder motiveringen: "Barbara Bergström är en modig och nyskapande entreprenör som från mitten av 90-talet skapat ett eget företag med närmare 600 anställda, Internationella Engelska Skolan. Sin framtidsidé har hon föredömligt genomfört i en ny och svårnavigerad företagsmiljö. En idé som är lönsam både för henne själv och för samhället."

Vill du läsa hela artikeln kan du göra det här

1 Kommunikation. Underskatta aldrig medarbetarnas önskan att få veta hur det verkligen ligger till och förmåga att förstå komplexa samband.
2 Stark ledningsgrupp med öppet klimat, man ska kunna tappa masken.
3 Flytta på folk i organisationen. Plantera tanken, sedan tror de att de själva har fattat beslutet.
4 Var synlig.
5 Respektera och ha förtroende för de fackliga organisationerna.

Hela artikeln kan man läsa här

Hjärntrusten har den stora glädjen att välkomna Allan Larsson till Lund och vårt nästa seminarium den 4/12

ESS är den största enskilda forskningssatsningen i Sverige någonsin. Investeringen är i storleksordningen 13 miljarder kronor, varav Sverige står för 30 % och Danmark för 12 %. Byggnationen påbörjas omkring 2011 och skall vara avslutad 2018. Anläggningen kommer att ha 400 anställda och mångdubbelt fler gästforskare/tekniker.

Allan Larsson har en diger meritlista: bland annat finansminister, ordförande i Lunds Universitets styrelse och i SVT. Som Sveriges chefsförhandlare i ESS-förhandlingarna är han den person som haft störst betydelse för den lyckade utgången.
Ingen har bättre insyn i ESS-beslutets konsekvenser än Allan Larsson.

Läs mer och anmäl dig på Hjärntrustens hemsida.

Hjärntrustens samarbetspartner Nina Jansdotter föreläser i Malmö den 4 december 2009, 12:00 om "Ta makten över tiden!"

Är du en person som rusar fram med andan i halsen, ständigt försenad, eller är du snarare den som kommer till affärsmöten långt tidigare för att du är rädd för att komma för sent? Att ta makten över tiden handlar om att göra medvetna val och att ha en bättre balans mellan att göra och att bara vara.

Plats: Börshuset i Malmö, Tid: 12.00-14.00

Mer information här

En ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet visar att upplevt dåligt ledarskap inte bara ökar sjukfrånvaron på jobbet utan även risken för dålig hälsa bland medarbetarna senare i livet. Ju längre tid man haft en "sämre" chef, desto större blir risken att exempelvis drabbas av hjärtinfarkt inom en tioårsperiod.

En Hjärntrust kan ge det stöd du behöver för att utveckla och maximera ditt ledarskap. Att var med i Hjärntrust är inte bara tidseffektivt utan också lönsamt, både finansiellt, organisatoriskt och personligt.

Vill du läsa hela avhandlingen finns den här