Frågor och svar från Hjärntrustens ESS och MAX IV konferens
Det är beslutat var ESS skall byggas. När beslutas det att ESS skall byggas?
I praktiken är det redan beslutat att ESS ska byggas. Det som inte är klart är de exakta avtalsvillkoren och den exakta fördelningen av kostnaderna. Det pågår förhandlingar mellan Sverige och de deltagande länderna om dessa villkor. Det slutliga avtalet kommer att undertecknas under 2012.
Till hur stor del är MAX finansierat? Vilka delar är finansierade? Accelerator, Strålrör, Byggnad, Drift?
För svar på denna fråga hänvisar vi till Max-lab respektive Lunds Universitet
Info om finansiering finns på hemsidan: www.maxlab.lu.se
MAX IV kompletterar ESS i stor del av materialforskningen fast med renare teknik. Om Sverige lägger sina ESS-pengar på utveckling av ytterligare materialforskningsstrålrör på MAX IV, hur mycket skulle vi vinna respektive förlora på ett dubbelt så stort Max-lab istället för ESS?
Det vi skulle vinna är fler forskningstimmar på Max-lab. Förlusterna är desto större. För det första skulle ESS byggas i alla fall fast i ett annat land. Detta skulle i sin tur göra att samordningsvinsterna går förlorade, både i fråga om vetenskaplig attraktivitet och i de miljömässiga och tekniska samordningsvinster en samlokalisering ger. Vad gäller forskningen är det två olika tekniker vi talar om där ESS kan användas för undersökning av material som inte går att undersöka med synkrotronljus.
Specialistföretag anlitas från exempelvis Tyskland. Är det möjligt att kräva återköp i Sverige?
I många fall kommer de utländska företag som anlitas att betalas av sitt eget lands regering som ett in-kind-bidrag till ESS. Större delen av de bidrag som partnerländerna ger kommer att ges på det sättet. Det innebär samtidigt att det inte finns något utrymme för att förhandla om s.k. återköp eftersom det inte är svenska pengar som används i dessa fall. Dessutom är det så att flertalet stora investeringar i forskningsinfrastruktur görs av flera länder tillsammans. Sverige investerar varje år stora summor i anläggningar i t ex Schweiz, Tyskland och Frankrike på samma sätt som dessa länder investerar i anläggningar i Sverige.
Kan ni förklara varför svenska bolag och lokala bolag inte klarar av att leverera acceleratorkomponenter?
Det finns inget som säger att svenska och lokala bolag inte klarar av att leverera komponenter till acceleratorn. Däremot är det så att vissa speciella komponenter i dagsläget bara kan levereras av ett fåtal bolag varav inga finns i Sverige.
Av konsulter som skall hyras in: hur stor andel hör till IT och mjukvaruutveckling? Är det expertkonsulting eller resurskonsulting ni menar?
Det är för tidigt att uttala sig om fördelningen av framtida konsulter. Vad vi kan säga idag kommer det att bli fråga om både expertkonsulter och resurskonsulter.
Var kommer man ha behov av strålskydd? Hur har man tänkt att använda för skyddsmetoder? Vem pratar man med avseende strålskydd?
Behovet av strålskydd är störst i målstationen. Metoder undersöks för närvarande i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansvarig för detta arbete är Peter Jacobsson.
Finns det något samarbete mellan Max och ESS? Om ja, till vilken utsträckning?
Ja, ESS och Max-lab samarbetar inom flera områden. Bl. a samarbetas det om elmatning till anläggningarna, vibrationsmätningar och synergieffekter vid drift. Dessutom finns ett samarbete mellan Max-labs huvudman Lunds Universitet, Region Skåne och ESS i bolaget Lundamark som hanterar området mellan anläggningarna och hur det området kan användas för att stödja verksamheten i anläggningarna.
Hur många expatriater beräknas komma?
ca 3000
Hur många och ifrån när beräknar man att det kommer behövas internationella skolplatser?
Om man bara ser till de behov som är direkt relaterade till anläggningarna talar vi om att ca 450 personer ska anställas. Hur många av dessa som kommer att komma från andra länder och ha barn med sig som ska placeras i internationella skolor är mycket svårt att beräkna. Internationella skolplatser behövs fr.o.m. nu i mindre skala dock. För beräkningar som inte är direkt kopplade till ESS hänvisar vi till de utredningar som gjorts av Region Skåne och Lunds Kommun.
Klarar Öresundsregionen kraven på internationalisering? Fick inga svar på frågan HUR regionen skall klara kraven, endast frågetecken. Känns som om frågan har väldigt långt kvar med kort framförhållning.
Också svårt att bedöma. Det är inte så att regionen startar från 0 eftersom det redan idag finns gott om företag här med en internationell prägel. Mindre åtgärder skulle kunna vidtas redan idag som att högtalarutropen i kollektivtrafiken blir tvåspråkig. Detta är också en av de frågor som utreds inom projektet Tita, som leds av Region Skåne.
Vem avgör vilket arkitektförslag som vinner
ESS: Det är för tidigt att säga något om den arkitektoniska utformningen och processen. ESS AB kommer att vara byggherre.
MAX IV: Se info som finns på hemsidan: www.maxlab.lu.se
Hur skall företag i Skåne kunna utveckla de landvinningar som ESS skapar?
Utreds inom Tita-projektet. Inom TITA avser vi att göra en kartläggning/beskrivning av vilka affärsmöjligheter vi ser i samband med etableringarna av ESS och MAXIV samt övriga investeringar som tillkommer med anledning av etableringarna. Denna kartläggning ska förhoppningsvis tydliggöra för företag vilka möjligheter som finns. Kontakt: [email protected]. Se även bifogad sammanställning.
Inskickade frågor till ESS och MAX IV och de nya affärsmöjligheterna
Johan Rosenkvist, Airlog Group Sweden
– Har ni några tankar kring behoven av internationella transporter till och från Lund för detta projektet, hur stora behov, vilka specifika krav etc. etc.
Dels kommer det att finnas behov av transporter av delar och i framtiden även transporter av forskare till och från anläggningen. Från norra Europa vill vi att de ska utnyttja den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält och Öresund för att åka tåg till och från Lund. Längre resor kommer att göras med flyg.
Vad gäller transporter av material är det föremål för närmare utredning.
Björn Åkerman, Management Partners
– Nohau i Malmö, som är specialister på produkter och tjänster kring kravställning, testning och verifiering. Föreställer mej att det finns enorma behov i dessa komplexa anläggningar med att hantera och följa upp krav. Vem skall man prata med om dessa frågor?
MAX IV: Upphandling av konsulter har skett och kommer att ske. Se Opic
– MagComp i Eslöv, som har patenterad världsunik metod för att framsälla magnetiska material, som bl.a. används i induktorer och vid induktionsuppvärmning. Föreställer mej att det finns mängder av induktorer med specifika prestandakrav och andra magnetiska komponenter i anläggningarna, som skulle gagnas av MagComps tekniska lösningar. Vem skall man prata med om dessa frågor?
MAX IV: Upphandling har skett och kommer att ske. Se Opic
Anders Carlius, REAC Fuel AB
Jag har några frågor till ESS dagen. Alla dessa frågor har jag intresse av men de två översta är de som jag brinner mest för.
– Hur ser energiupphandlingen av el ut? Kommer man sätta krav på att det skall vara CO2 neutralt och producerat lokalt? När skall upphandlingen vara färdig? (För att man skall hinna bygga upp en produktionskapacitet så behövs 24 månader) När skall leveranser börja? Vilka energibehov ser ni?
Just nu utreds om vi kan producera vår egen el-energi för att på det sättet säkerställa pris och CO2-neutralitet.
Generellt sett vad gäller upphandlingar kommer alla upphandlingar som styrs från Lund att ske enligt EU:s direktiv för offentlig upphandling. Vi kommer inte att kunna ställa krav på att det är lokalt producerade, men kommer att ställa krav på CO2-neutralitet där så är möjligt. De energibehov vi ser idag är 40 MW.
– Hur ser energiupphandlingen av flytande bränslen ut (bensin, diesel etc.)? Kommer det att finnas krav på lokalproducerat och CO2 neutralt? När skall upphandlingen vara färdig? (För att man skall hinna bygga upp en produktionskapacitet så behövs 24 månader) När skall leveranser börja? Vilka energibehov ser ni?
Vi kommer inte att använda något flytande bränsle i större utsträckning. Den eventuella diesel som kommer att finnas är bara till reservkraften vid större strömavbrott. Upphandling kommer inte att ske. Svårt att i dagsläget räkna ut behovet då vi är i designfasen men ca 2 MW.
– Hur ser möjligheten ut för att kommersialisera uppfinningar som kommer ur forskningen på ESS? Blir metoden som Lunds Universitet arbetar eller kommer ni med mer nytänkande och entreprenörskap? Kan man bli partner som får hjälpa till med kommersialiseringen?
Denna fråga belyses inom Tita-projektet.
– Hur ser kommunikationsbehoven ut med mobiltelefoner, videokonferenser och IP tjänster ut? När kommer specifikationen för detta att göras?
MAX IV: Ramavtal finns idag.
– När kommer upphandlingen av kringtjänster, t.ex. städning, för lokalerna att ske?
ESS: Tidigast 2018-19
MAX IV: Hänvisar till avtal med Wihlborgs. Kommer att ske sent i processen.
– Behövs det externa partners som är med och finansierar uppbyggnaden av några specifika delar som inte är klart än?
Science City kommer troligen att vara uppbyggt på det sättet. Dessa frågor hanteras inom ramen för Lundamark AB som är samägt av Lunds Universitet, Lunds kommun, ESS och Region Skåne.
– Finns det behov av att koordinera boende för de utländska arbetare som kommer hit för att arbeta under 3mån - 3år? Vem blir ansvarig för detta? (Ex på problem/möjligheter: Långtidskontrakt på hyra av fastigheter, hotell, dagis med fler språk).
Denna fråga hanteras också inom Tita-projektet. Inom TITA-projektet, delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur görs en studie kring vilken typ av bostäder som behöver byggas och var. Se bifogad sammanställning.
Bo Wollter, Skåne Direkt KB, Scandinavian Investment Partner AB
– Vad har vi som har privata fastighetsmäklareföretag för möjligheter att delta i projekt som rör ESS?
Frågan bör också ställas till Tita-projektet. Känner inte till några konkreta projekt idag som drivs med det fokus. Förmodligen kommer projekt för specifika branscher etc. startas längre fram i processen. Även aktiviteter med tematiskt innehåll t ex upphandlingar, klusterbildning etc.
– Vi är några mäklarföretag som nyligen bildat Scandinavian Investment Partner AB (www.sipar.se) för att rikta privata investerares men också företags pengar från länder inom EU mot svenska projekt (tills vidare med fokus mot Arlanda stad bl a). Vad finns principiellt för möjligheter för dessa investerare att delta i den finansiella uppbyggnaden av ESS? Vi har flera förfrågningar bl a från England och Tyskland i denna sak. Kommer dessa frågor att belysas på konferensen?
Själva anläggningen kommer att finansieras av de partnerländer som är med i ESS-samarbetet. Övrig byggnation hanteras av Lundamark och Lunds kommun.
Anonyma avsändare
– Hi-techdelen i både ESS och MAX IV kommer förmodligen att levereras av stora utländska koncerner. Hur stor andel av investeringen har öronmärkts för dessa tekniskt avancerade produkter? Hur mycket pengar återstår för allt basarbete vad gäller byggnation, energi, ledningsdragningar, kablar, säkerhet, IT, internetlösningar osv. osv.?
Det är för tidigt att säga hur stor andel som ska gå till vad. Det pågår en större översyn av kostnader och hur de ska finansieras. Delar av anläggningen kommer att finansieras av s.k. in-kindbidrag, vilket innebär att ett land kan leverera anläggningsdetaljer, som specificeras av ESS i Lund, istället för kontanter.
– MAX IV ligger planeringsmässigt före ESS. Hur många avtal har MAX IV slutit? Vilka arbeten har påbörjats? Vilka avtalsdiskussioner pågår? Vilka avtal ska man ingå framöver?
Upphandling har skett och kommer att ske. Se Opic
– Vilka upphandlingsregler kommer att gälla för MAX IV och ESS? För Region Skåne och kommunerna?
Max-lab är en del av Lunds Universitet som omfattas av den svenska lagen om offentlig upphandling. För ESS del gäller att de delar som ska handlas upp hanteras i enlighet med EU:s direktiv om offentlig upphandling.
– Vilka upphandlingsregler kommer att gälla för upphandling av konsulttjänster?
Se ovan
– Miljöproblem? Vilka problem kan man förvänta sig (worst case)? Vem har ansvaret och hur kommer det ansvaret att hanteras?
European Spallation Source ESS AB är ansvarig för de problem som kan uppkomma p.g.a. ESS. Vi arbetar för att miljöpåverkan ska bli så liten som möjligt. Hur det ska ske kommer att beskrivas i den Miljökonsekvensbeskrivning som ska lämnas in samtidigt med anhållan om miljöprövning och ansökan om tillstånd enligt Strålskyddslagen.
– Kommer MAX IV och ESS att samordna sina upphandlingar?
Nej. Det är inte möjligt p.g.a. tidsskillnaden.
– Alla potentiella beställare kommer att drunkna i kontaktförsök från alla tänkbara utförare. Hur kommer man att göra det möjligt för utförarna att komma i kontakt med beställarna? Hur kommer det att organiseras? Kommer det att skapas ”portaler” för att underlätta kontakterna? Finns det andra tilltänkta kanaler för kommunikation?
ESS: Ja, det planeras för att skapa portaler för detta. Just nu publiceras alla pågående upphandlingar på ESS hemsida: www.esss.se.
MAX IV: Upphandling har skett och kommer att ske. Se Opic och Tender Electronic Daily som är databaser för upphandling (TED)
– Beställarna vill förmodligen ha få, samordnade anbud snarare än många anbud från många små och medelstora aktörer. Hur löser man det problemet? Ska utförarna samverka i sin planering inför offert-inlämning? Kartellproblem?
ESS: Hänvisar till regionens Tita-projekt (essmax4tita.se). Inom TITA kommer vi med stor sannolikhet driva aktiviteter som syftar till att samverka vid anbudsgivning. (förmodligen hösten 11 - våren 12)
MAX IV: Företag bör gå samman (kluster) och lämna bud genom ett företag som har underleverantörer.
– Många tror att vi under de närmaste åren står inför en högkonjunktur. Om Öresundsregionen står inför stora överstatliga, statliga, regionala och kommunala satsningar kan det bli överhettning. Tillgängliga resurser i vår region kommer inte att räcka till. Hur hanterar man det?
Eftersom det är så pass lång tid kvar till byggstart tror vi att marknaden kan hantera den efterfrågan som ESS utgör. För övrigt hänvisas till Tita-projektet.
Inom TITA-projektet görs en studie kring kompetensförsörjningsbehov till följd av etableringen av ESS och MAX IV. Vidare analyseras vem som kommer till Skåne samt nya arbetstillfällen utifrån ESS/MAX IV-etableringen. Analys görs kring vilken typ av bostäder som behöver byggas och var utifrån ESS/MAX IV-etableringen. Frågan kring tillgänglig mark berörs i delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur samt i delprojekt Markregister Syd. Se bifogad sammanställning.
– Hur kommer den nödvändiga regionala och kommunala samordningen att skötas? Alla kommuner kan ju inte bygga nya bostäder eller anlägga golfbanor eller idrottsarenor.
Hanteras av Tita-projektet som Skånes samtliga kommuner, Region Skåne, Region Blekinge och ytterligare åtta aktörer är delaktiga i.
Se bifogad projektbeskrivning för aktiviteter som genomförs inom Tita-projektet.
– Markplanering är en nyckelfråga för att kunna bibehålla så mycket som möjligt av den goda jorden samtidigt som regionen tillförsäkras god infrastruktur, goda allmänna kommunikationer, utrymme för företagsetableringar osv. Vem tar ansvar för detta?
För Lunds del är det Lunds kommun. Hanteras också inom Tita-projektet.
Frågan kring tillgänglig mark och markplanering berörs i delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur samt i delprojekt Markregister Syd. Se bifogad sammanställning.
– Prognoserna kring ESS och MAX IV talar om en tillströmning av flera tusen forskare med åtföljande teknisk bemanning. Var ska de bo? Sannolikt handlar det om personer som inte önskar permanent boende. Det kommer alltså att röra sig om hyreslägenheter? Vem bygger, vem äger och förvaltar, och var ska lägenheterna finnas?
Vad gäller de forskare som kommer och besöker anläggningen kommer de att stanna mellan 1 och 7 nätter. Det kommer att byggas ett hotell/gästrum i omedelbar närhet till anläggningarna för detta ändamål. För övrig byggnation hänvisar vi till kommunerna och Tita-projektet.
Inom TITA-projektet, delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur görs en studie kring vilken typ av bostäder som behöver byggas och var. Se bifogad sammanställning.
– ESS och MAX IV kommer sannolikt att betyda mycket för Lund. Men vad blir konsekvenserna för Öresundsregionen? Varför ska man bry sig i Östra Göinge och Ystad?
Tita-projektet har till uppgift att samordna detta och utreda hur hela Skåne och Blekinge kan dra nytta av etableringen av ESS och MAX IV. Vilka effekter etableringarna får i olika delar av regionen beror naturligtvis dels på vilken efterfråga som finns vid byggnation o dyl. men dessutom på de regionala företagens förmåga att se affärer i samband med etableringarna. Avståndet från Ö Göinge och Ystad är inte långt om det gället att leverera t ex i samband med byggnation. Det TITA kommer kunna hjälpa till med är att informera om vad som ska ske och när det sker!
– Vad är planerna för Brunnshög och Science City? Blir det spårvagn? Är arkitekterna klara med sina förslag? Hur ser tidsperspektivet ut? Hur ser det ut om 5 år?
Hänvisas till Lunds kommun som har gjort en förstudie för området.
– Har kommunerna sett över sina behov av mark för bostadsbyggen och företagsetablering? Kommer det att bli tal om expropriation av mark?
Hänvisas till respektive kommun.
– Totalentreprenad för stora uppdrag kommer att kräva underleverantörer. Hur ser upphandlingen ut i såna lägen?
Det är inte klart hur entreprenaderna kommer att se ut.
– Det kommer förmodligen att krävas samordning av insatserna och samverkan mellan olika parter. Hur är förutsättningarna för detta?
Hanteras av Tita-projektet. I och med starten av TITA har en gemensam plattform börjat byggas upp som mycket tydligt ökar möjligheterna för samordning. Se bifogad sammanställning.
– Alla väntar sig att få se spin off- företag baserade på ny kunskap från ESS och MAX IV. Vilken typ av företag hoppas man på?
Hanteras av Tita-projektet.
Inom Tita-projektet, delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur, görs en studie kring vilka nya arbetstillfällen som kan tänkas komma till regionen till följd av etableringen av ESS och MAX IV. Se bifogad sammanställning.
– Hur ser Malmö på ESS och MAX IV? Vilken planering har man gjort?
Hänvisas till Malmö stad. Finns en utredning gjord av stadskontoret hösten 2009 som heter INSIKT.
– Hur ser övriga skånska och blekingska kommuner på investeringarna i Lund? Vilken nytta kan det innebära?
Hänvisas till Tita-projektet. De flesta kommuner har formulerat tankar/strategier för hur de vill dra nytta av etableringarna. Generellt kan man säga att ju längre från Lund desto mer fokus på besöksnäring, upplevelser etc. och ju närmre desto större fokus på byggnation. Naturligtvis stor variation kommuner emellan beroende på företagsstruktur.
– Om man vill vara med i konkurrensen och lämna in anbud hur går man till väga?
Se tidigare fråga.
– Om det blir förseningar i byggprocessen och fördyringar, hur hanterar man det? Finns det reserver att ta till?
Vad gäller ESS är det för tidigt att svara på denna fråga.
– Det finns ett kommunikationsproblem för ESS och MAX IV. Hur öppnar man kanaler in till dem som är ansvariga för upphandlingarna? Kommer det att skapas portaler för informationsutbyte mellan beställare och tänkbara utförare?
Se tidigare fråga.
– Min fråga gäller huruvida kommunerna har insett de regionala och kommunala konsekvenserna av ESS och MAX IV? De kommuner som är mest på hugget kommer sannolikt att gå i mål som vinnare under nästa decennium. De kommuner som inte deltar riskerar att hamna i bakvattnet.
Alla skånska kommuner är med i Tita-projektet.
