Hjärntrustens blogg har flyttat till

http://www.hjarntrusten.se/blogg.aspx

Cecilia Fahlberg, Unionens ordförande, kommer till Hjärntrusten 20110420

Det krävs goda chefer för att det ska fungera väl på arbetsplatserna och för att medarbetarna ska må bra. Chefen har en nyckelroll för att medarbetarna ska få utrymme att utvecklas, känna tillit till sin förmåga och våga bidra med nya idéer. Kunskap och förmåga att tänka nytt är vårt främsta konkurrensmedel på en global marknad. 

Unionen är Sveriges största fackförbund i det privata näringslivet, med närmare en halv miljon medlemmar i nära nog alla branscher inom såväl industri- som tjänstesektor. Unionen organiserar medlemmar på alla nivåer på arbetsplatsen, däribland cirka 80 000 chefer.

Föreläsare

Foto: Urban Orzolek

Cecilia Fahlberg, som är ordförande i Unionen sedan 2008, har sedan sitt tillträde drivit frågan om hur man bygger goda och effektiva företag. Unionen förespråkar ”närvarande” chefer, dvs. chefer som finns i eller nära den operativa verksamheten och som håller medarbetarna informerade om strategiska och långsiktiga mål.

Chefens närvaro skapar trygghet på arbetsplatsen och ökar medarbetarnas beredvillighet att medverka i det nödvändiga förändringsarbetet.

Cecilia Fahlberg är även ordförande i PTK, förhandlings- och samverkansorganisation för cirka 700 000 privatanställda tjänstemän i 27 medlemsförbund och vice ordförande i Alecta.

Tid och plats
Onsdagen den 20 april 2011, klockan 08.30-10.00 på Filmstaden, Västra Mårtensgatan 12 i Lund

Anmälan senast den 18 april till [email protected], eller på www.hjarntrusten.se

Frukostseminariet kostar 450 kronor (exkl. moms), inklusive frukost. (Hjärntrustdeltagare deltar gratis.)

Vill du veta mer eller ha framtida inbjudningar, kontakta: Oskar Ståhl, 046-151080, [email protected]

Den pågående sammanslagningen av sjukhusen i Lund och Malmö har väckt starka känslor och blivit föremål för mycken debatt i massmedia. De flesta som har uttalat sig har varit kritiska. De som har fattat beslutet och de som genomför sammanslagningen har inte delat med sig av sina argument och synpunkter på samma frikostiga sätt.

Politiker beslutar om förändringar i offentligt styrda verksamheter. Uppdraget verkställs av tjänstemän. Kritik mot beslutet bör alltså i första hand riktas mot den politiska ledningen. Tjänstemännen kan kritiseras endast i de fall där det praktiska genomförandet av de politiska besluten har brustit.  Men det är inte ovanligt att kritiken ändå riktas mot tjänstemännen snarare än mot beslutsfattarna.

Fördelar och nackdelar?

Förhoppningar om ett gynnsamt resultat har naturligtvis varit drivkraften bakom beslutet. Vilka var förväntningarna och har dessa förväntningar uppfyllts?  Hur kommer den sjukhusbaserade vården att påverkas framöver? Hur kommer den kliniska forskningen att påverkas? Hur kommer patienterna att märka av sammanslagningen?  Kommer underskotten i sjukvårdsbudgeten att kunna bemästras? Har oförutsedda problem dykt upp?

Beslutsunderlag och genomförande

Argumenten för och genomförandet av sammanslagningarna av sjukhusen i Skåne respektive Stockholm kommer att redovisas och diskuteras i ett möte mellan några välkända aktörer inom svensk hälso- och sjukvård, Cecilia Schelin Seidegård, Sören Olofsson och Ingemar Ihse.

Föreläsare

Sören Olofsson är regiondirektör i Region Skåne och ansvarig för den av politikerna beslutade sammanslagningen av sjukhusen i Lund och Malmö.

Cecilia Schelin Seidegård är nyutnämnd landshövding på Gotland. Tidigare har hon haft olika chefsposter inom Astrakoncernen, varifrån hon rekryterades till befattningen som sjukhuschef med uppdrag att slå samman Karolinska Sjukhuset och Huddinge sjukhus.

Ingemar Ihse är kirurgprofessor vid LU, belönad med en rad internationella utmärkelser. Han har varit chefsläkare vid Universitetssjukhuset i Lund, och är ansvarig för utbildningsenheten Practicum.

Vill du deltaga i lunchseminariet?

Tid och plats

Onsdagen den 16 februari 2011, klockan 11.30-13.30 på Filmstaden, Västra Mårtensgatan 12 i Lund.

Anmälan senast den 14 februari till: [email protected], eller på telefon 046-151080.

Lunchseminariet kostar 595 kronor (exkl. moms), inklusive lunch. Hjärntrustdeltagare deltager gratis.

20 år efter Tysklands återförening är Berlin ett politiskt och kulturellt kraftcentrum. Modernisering och strukturell förnyelse lockar investerare, entreprenörer och begåvade ungdomar till Berlin. Vitaliteten och dynamiken i Berlin är stor, där finns hela världen representerad genom ambassaderna, där samlas konstnärer, författare, musiker och forskare i en kreativ smältdegel.

Berlin var vid sidan av Paris ett självklart kulturellt och politiskt nav i Europa under tiden runt första världskriget. Under 20- och 30-talen var Berlin en ekonomisk och politisk oroshärd men också hemvist för en lång rad legendariska konstnärer, filmare, musiker och författare. Efter andra världskriget var Berlin länge en halverad och isolerad stad. Idag är Berlin en kosmopolitisk, gränsöverskridande, välkomnande, ungdomlig och tolerant stad, som håller på att återerövra platsen som Europas kulturella centrum.

Tyskland - vår viktigaste exportmarknad

Före andra världskriget var banden mellan Sverige och Tyskland starka, men efter kriget genomförde vi en språklig och kulturell omorientering mot England och USA. Kunskapen om det tyska språket och den tyska kulturen har nedprioriterats, trots att Tyskland är vår viktigaste handelspartner och viktigaste exportmarknad.

Den tyska exportindustrin går lysande och det gynnar Sverige. Men många svenska företag har haft problem med att etablera sig i Tyskland. En anledning kan vara okunnighet om tysk affärs- och företagskultur. En annan kan vara att vi inte tycker oss behärska tyska, och att vi är okunniga om tysk historia och tyska traditioner.

Berlin - knutpunkt och nålsöga

Vill man få ett varaktigt fotfäste på den europeiska marknaden är det klokt att etablera sig i Tyskland. I Berlin möts öst och väst och här finns en stark vilja att främja gränsöverskridande ekonomisk utveckling. Berlins viktigaste tillväxtsektorer inkluderar informations- och kommunikationsteknik, media och musikindustri, reklam och design, medicinteknik, bioteknik, och miljöteknik. Berlin erbjuder ett stort utbud av nätverk för forskningsinstitut och näringsliv och Berlins teknikparker, Campus Berlin-Buch och Berlin Adlershof City för naturvetenskap, teknik och medier är exempel på fungerande samarbete mellan uppfinnare/innovatörer och företag.

Med vår anglosaxiska fokusering har vi en benägenhet att bortse från de affärsmöjligheter som erbjuder sig i Tyskland. För att råda bot på detta gästas Hjärntrusten av Christian Wiesenhütter, Christian Berg och Bo Unéus, som kommer att informera om Berlin - ett framväxande kommersiellt centrum i Europa.

Föreläsare

Christian Wiesenhütter är vice VD för Handelskammaren i Berlin. Han har god kunskap inte bara om det tyska utan också om det svenska näringslivet.

Christian Berg är ambassadråd med ansvar för näringslivsfrågor på Svenska Ambassaden i Berlin. Han är väl förtrogen med tyskt affärsklimat och med Tysklands och Berlins potential som etableringsort för svenska företag.

Bo Unéus, internationellt arbete i ledande positioner inom bla. Nordstjernan och Skåne-Gripen. Lång erfarenhet av Tyskland med bas i Berlin, där Hügoth AB hjälper företag att etablera och genomföra affärsförutsättningar. Ingår i flera internationella affärsnätverk, rådgivare och konsult i förändringsprocessen.

Tid och plats

Fredagen den 4 februari 2011, klockan 08.30-10.00 på Filmstaden, Västra Mårtensgatan 12 i Lund

Anmälan och pris

Anmälan senast den 2 februari till [email protected], eller på www.hjarntrusten.se

Frukostseminariet kostar 450 kronor (exkl. moms), inklusive frukost. (Hjärntrustdeltagare och medlemmar i Hjärntrustens nätverk deltar gratis.)

Vill du veta mer eller ha framtida inbjudningar, kontakta:

Oskar Ståhl, 046-151080, [email protected]

Framtidssatsning i Sydsverige

400 företagare samlades den 6/10 på Scandic Star Hotell i Lund för att diskutera de affärsmässiga konsekvenserna av de nya materialforskningsanläggningarna ESS och MAX IV. Konferensen arrangerades av Hjärntrusten i Lund i samarbete med Region Skåne, Lunds kommun, Eslövs kommun, Sparbanken Finn, Sydsvenskan, Svenskt Näringsliv och Företagarna.

Anläggningarna är kostnadsberäknade till nästan 20 miljarder SEK och arbetet med byggnationen börjar under innevarande år. Båda anläggningarna kommer att kräva stora regionala och kommunala följdinvesteringar.

Syftet med konferensen var att ge företagarna i regionen möjlighet att komma till tals med ledningen för forskningsanläggningarna och för Region Skåne och kommunerna. Förhoppningen var att företagarna skulle få information om vilka investeringar Region Skåne och berörda kommuner planerar under de närmsta åren och vilka affärer som kan bli aktuella. Representanter för ledningsgrupperna för ESS och MAX IV deltog liksom den politiska ledningen för Region Skåne och Lunds kommun. Dessutom var näringslivet väl representerat på talarlistan. Bland talarna fanns Allan Larsson, Pia Kinhult, Mats Helmfrid, Sven-Thore Holm, Mats Paulsson och representanter för skånska kommuner, Svenskt Näringsliv och Företagarna.

ESS och MAX IV kommer att göra Lunds Universitet till ett världsledande centrum för materialforskning. Både grundforskare och industriforskare kommer att vallfärda till Lund. Verksamheterna kommer alltså att stärka den redan starka vetenskapliga miljön vid Lunds Universitet, och satsningen kommer dessutom att få stor betydelse för näringslivet i hela Öresundsregionen. Bygget av ESS och MAX IV kommer att följas av en rad följdinvesteringar. Region Skåne och Lunds kommun kommer att ställas inför nya utmaningar, med krav på samordning och samverkan. ”Här finns gigantiska möjligheter för vanliga företag. ESS och MAX IV är regionala tillväxtmotorer, som under uppbyggnadsfasen kommer att engagera arkitekter, stadsplanerare, trafikplanerare, byggkonsulter, byggföretag och många underleverantörer” (Jan Sturesson från PWC).

Vilka faktorer talar för att projektet ska bli framgångsrikt i ett längre perspektiv? Lund med sin unika blandning av gammalt och nytt erbjuder en väl fungerande universitetsmiljö med internationellt respekterad spetsforskning och närhet till Köpenhamn, en trivsam boplats med potential att locka välutbildade, idérika personer, gott samarbete mellan akademi och näringsliv och goda förutsättningar att omvandla ”inventions to innovations”; nära till vacker natur, skog och hav, slott och herresäten, jakt och fiske, bad och golf. Kommer detta att räcka för att locka toppforskare och internationella kunskapsföretag till Lund med omnejd?

Vilka är problemen och vilka är svagheterna? Utmaningen är att skapa en attraktiv miljö som lockar inte bara toppforskare utan också entreprenörer och investerare. Vi måste konkurrera med globala kraftcentra i t.ex. USA, Japan och Kina, och vi måste börja med att erkänna våra brister. Lund är en tråkig avkrok i ett tråkigt land med hemskt klimat. Lund lider brist på bostäder, har en otillräcklig infrastruktur och saknar internationella skolor och ett fungerande och välkomnande kulturliv. Både Lund och Malmö lider av dåliga kommunikationer med Köpenhamn och av olösta gränspendlarproblem

Vad behöver göra för att skapa en attraktiv miljö? Lund har omfattande byggnadsplaner för både bostäder och kommunikationer. Omgivningarna kring ESS och MAX IV kommer att bli en ny, levande stadsdel med spännande arkitektur och attraktiva mötesplatser. Öresundsregionens integrering måste påskyndas - det är en politisk fråga på regeringsnivå. Ur kulturell synpunkt har Lund/Malmö för liten kritisk massa, vi måste påskynda integrationen med Köpenhamn. Tillsammans kan vi utveckla en region präglad av dynamisk och kraftfull expansion, rik på upplevelser och olika former av kulturella aktiviteter.

Men vi behöver inte bara ett bättre samarbete över Öresundsbron, vi behöver också ett bättre samarbete mellan kommunerna i Skåne och Blekinge. Vi måste utveckla och stärka Öresundsregionens varumärke menade regionrådet Pia Kinhult, som också rådde konferensdeltagarna att bygga nätverk och skaffa en ESS-koordinator för att göra det möjligt för företagen att dra nytta av den dynamik som är på gång.

Hur ska det göras? Vad gäller själva anläggningsarbetena så finns det problem med att utveckla effektiva kanaler för kommunikation mellan beställarna och tänkbara utförare. En betydande del av investeringarna kommer att gälla högteknologiska hardcoreprodukter som kommer att levereras av internationella specialistföretag, men ganska mycket av budgeten (50 %?) kommer att handla om produkter och tjänster som kan levereras av det lokala näringslivet. För att arbetet ska bli framgångsrikt krävs det samordning av alla goda krafter i Skåne och Blekinge (och Köpenhamn), det krävs organiserad samverkan och samarbete, och det krävs att beställarna och de tilltänkta utförarna utvecklar kanaler för kommunikation, att man helt enkelt hittar former för att börja tala med varandra. Det utförarna vill veta är vad som ska göras, när det ska göras och av vem? Budskapet från beslutsfattarna och beställarna som deltog som talare var mycket tydligt: Beställarna/uppdragsgivarna måste skapa portaler för att möta alla intressenter och företagarna å sin sida måste skapa cluster av samverkande företag för att effektivisera kontakterna med ESS, MAX IV, Region Skåne och kommunerna.

Tillsammans med Region Skåne kommer kommunerna att spela en viktig roll. Region Skåne har tagit initiativ till samordning och samverkan kommunerna emellan och kommer att ta på sig mycket av de stödfunktioner som denna samordning kommer att kräva. Region Skåne kommer att organisera samrådsgrupper där politiska beslutsfattare och administratörer från hela regionen kommer att erbjudas medverkan.

Mycket av framtidssatsningarna kommer att ske utanför Lund, antingen det gäller att bygga bostäder, skolor, kulturverksamheter, skapa möjligheter för företagsutveckling eller lämna utrymme för rekreation och friluftsliv. Inte minst besöksnäringen kan behöva utvecklas. Av konferensen kunde man förstå att många kommuner i Skåne och Blekinge redan är i full gång med planer på investeringar kopplade till de behov som kommer ur ESS och MAX IV. Bland annat Malmö (Pehr Andersson), Eslöv (Cecilia Lind) och Sjöbo (Lena Ytterberg) gav exempel på detta. Men det blev också ganska tydligt att många kommuner i regionen ännu inte påbörjat sin planering inför MAX IV och ESS. Uppfattningen bland de medverkande på mötet var att de kommuner som redan nu är på hugget kommer att ha en betydande fördel framför dem som avvaktar.

Flera gånger under mötet nämndes den kloka devisen:

Samarbeta när man kan, konkurrera när man måste!

Inger Mansfeld        Bengt L Andersson

Här kommer ett viktigt tillägg till sammanfattningen om Hjärntrustens konferens den 6/10.

Lunds Universitet och Öresundsuniversitetet har tillsammans med ett antal andra intressenter i Öresund-Kattegatt-Skagerak-regionen sökt anslag för ett projekt med en budget på 1,8 miljoner EUR (i Interregmedel) från EU för att kompetensutveckla företag i avancerad acceleratorteknik. Om ansökan beviljas kommer projektet att starta i januari 2011.

Syftet med projektet är att regionens teknikföretag ska utbildas för att kunna bli globalt konkurrenskraftiga. Företagen kommer att erbjudas kurser i t ex acceleratorfysik, acceleratordesign, acceleratoranvändning, vakuumteknik, kryoteknik och ytbeläggningsteknik. Det kommer också att arrangeras workshops som ska öppna möjlighet att knyta affärskontakter. Alla deltagande företag kommer att få möjlighet till kompetensutveckling genom studieresor till exempelvis CERN. Företagen kan dessutom erbjudas praktisk handledning av externa experter och möjlighet att utbildas tillsammans med norska och danska teknikföretag.

Budskapet är att företagen i regionen kan få mycket större del av ESS-kakan än de vågar hoppas på om de använder de två närmsta åren till att utbilda sig och att delta i planerade B2B-möten.

Exempel:

• Svetsföretag kan få besök av CERN-specialister som tränar dem i svetsteknik för högvakuumutrustning.
• Finmekanikföretag kan få besöka DESY i Hamburg för att lära sig hur man monterar finmekanik som ska fungera vid -273 grader.
• Instrumentbyggare kan erbjudas utbildning rörande neutrondetektorer.

Öresundsuniversitetet kommer att bjuda in till ett informationsseminarium om detta projekt i början av 2011. Kontaktperson är Caroline Hansson ([email protected])

 I praktiken är det redan beslutat att ESS ska byggas. Det som inte är klart är de exakta avtalsvillkoren och den exakta fördelningen av kostnaderna. Det pågår förhandlingar mellan Sverige och de deltagande länderna om dessa villkor. Det slutliga avtalet kommer att undertecknas under 2012.

Till hur stor del är MAX finansierat? Vilka delar är finansierade? Accelerator, Strålrör, Byggnad, Drift?

För svar på denna fråga hänvisar vi till Max-lab respektive Lunds Universitet

Info om finansiering finns på hemsidan: www.maxlab.lu.se

MAX IV kompletterar ESS i stor del av materialforskningen fast med renare teknik. Om Sverige lägger sina ESS-pengar på utveckling av ytterligare materialforskningsstrålrör på MAX IV, hur mycket skulle vi vinna respektive förlora på ett dubbelt så stort Max-lab istället för ESS?

Det vi skulle vinna är fler forskningstimmar på Max-lab. Förlusterna är desto större. För det första skulle ESS byggas i alla fall fast i ett annat land. Detta skulle i sin tur göra att samordningsvinsterna går förlorade, både i fråga om vetenskaplig attraktivitet och i de miljömässiga och tekniska samordningsvinster en samlokalisering ger. Vad gäller forskningen är det två olika tekniker vi talar om där ESS kan användas för undersökning av material som inte går att undersöka med synkrotronljus.

Specialistföretag anlitas från exempelvis Tyskland. Är det möjligt att kräva återköp i Sverige?

I många fall kommer de utländska företag som anlitas att betalas av sitt eget lands regering som ett in-kind-bidrag till ESS. Större delen av de bidrag som partnerländerna ger kommer att ges på det sättet. Det innebär samtidigt att det inte finns något utrymme för att förhandla om s.k. återköp eftersom det inte är svenska pengar som används i dessa fall. Dessutom är det så att flertalet stora investeringar i forskningsinfrastruktur görs av flera länder tillsammans. Sverige investerar varje år stora summor i anläggningar i t ex Schweiz, Tyskland och Frankrike på samma sätt som dessa länder investerar i anläggningar i Sverige.

Kan ni förklara varför svenska bolag och lokala bolag inte klarar av att leverera acceleratorkomponenter?

Det finns inget som säger att svenska och lokala bolag inte klarar av att leverera komponenter till acceleratorn. Däremot är det så att vissa speciella komponenter i dagsläget bara kan levereras av ett fåtal bolag varav inga finns i Sverige.

Av konsulter som skall hyras in: hur stor andel hör till IT och mjukvaruutveckling? Är det expertkonsulting eller resurskonsulting ni menar?

Det är för tidigt att uttala sig om fördelningen av framtida konsulter. Vad vi kan säga idag kommer det att bli fråga om både expertkonsulter och resurskonsulter.

Var kommer man ha behov av strålskydd? Hur har man tänkt att använda för skyddsmetoder? Vem pratar man med avseende strålskydd?

Behovet av strålskydd är störst i målstationen. Metoder undersöks för närvarande i samarbete med Strålsäkerhetsmyndigheten. Ansvarig för detta arbete är Peter Jacobsson.

Finns det något samarbete mellan Max och ESS? Om ja, till vilken utsträckning?

Ja, ESS och Max-lab samarbetar inom flera områden. Bl. a samarbetas det om elmatning till anläggningarna, vibrationsmätningar och synergieffekter vid drift. Dessutom finns ett samarbete mellan Max-labs huvudman Lunds Universitet, Region Skåne och ESS i bolaget Lundamark som hanterar området mellan anläggningarna och hur det området kan användas för att stödja verksamheten i anläggningarna.

Hur många expatriater beräknas komma?

ca 3000

Hur många och ifrån när beräknar man att det kommer behövas internationella skolplatser?

Om man bara ser till de behov som är direkt relaterade till anläggningarna talar vi om att ca 450 personer ska anställas. Hur många av dessa som kommer att komma från andra länder och ha barn med sig som ska placeras i internationella skolor är mycket svårt att beräkna. Internationella skolplatser behövs fr.o.m. nu i mindre skala dock. För beräkningar som inte är direkt kopplade till ESS hänvisar vi till de utredningar som gjorts av Region Skåne och Lunds Kommun.

Klarar Öresundsregionen kraven på internationalisering? Fick inga svar på frågan HUR regionen skall klara kraven, endast frågetecken. Känns som om frågan har väldigt långt kvar med kort framförhållning.

Också svårt att bedöma. Det är inte så att regionen startar från 0 eftersom det redan idag finns gott om företag här med en internationell prägel. Mindre åtgärder skulle kunna vidtas redan idag som att högtalarutropen i kollektivtrafiken blir tvåspråkig. Detta är också en av de frågor som utreds inom projektet Tita, som leds av Region Skåne.

Vem avgör vilket arkitektförslag som vinner

ESS: Det är för tidigt att säga något om den arkitektoniska utformningen och processen. ESS AB kommer att vara byggherre.

MAX IV: Se info som finns på hemsidan: www.maxlab.lu.se

Hur skall företag i Skåne kunna utveckla de landvinningar som ESS skapar?

Utreds inom Tita-projektet. Inom TITA avser vi att göra en kartläggning/beskrivning av vilka affärsmöjligheter vi ser i samband med etableringarna av ESS och MAXIV samt övriga investeringar som tillkommer med anledning av etableringarna. Denna kartläggning ska förhoppningsvis tydliggöra för företag vilka möjligheter som finns. Kontakt: [email protected]. Se även bifogad sammanställning.

Inskickade frågor till ESS och MAX IV och de nya affärsmöjligheterna

Johan Rosenkvist, Airlog Group Sweden

– Har ni några tankar kring behoven av internationella transporter till och från Lund för detta projektet, hur stora behov, vilka specifika krav etc. etc.

Dels kommer det att finnas behov av transporter av delar och i framtiden även transporter av forskare till och från anläggningen. Från norra Europa vill vi att de ska utnyttja den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält och Öresund för att åka tåg till och från Lund. Längre resor kommer att göras med flyg.

Vad gäller transporter av material är det föremål för närmare utredning.

Björn Åkerman, Management Partners

– Nohau i Malmö, som är specialister på produkter och tjänster kring kravställning, testning och verifiering. Föreställer mej att det finns enorma behov i dessa komplexa anläggningar med att hantera och följa upp krav. Vem skall man prata med om dessa frågor?

MAX IV: Upphandling av konsulter har skett och kommer att ske. Se Opic

– MagComp i Eslöv, som har patenterad världsunik metod för att framsälla magnetiska material, som bl.a. används i induktorer och vid induktionsuppvärmning. Föreställer mej att det finns mängder av induktorer med specifika prestandakrav och andra magnetiska komponenter i anläggningarna, som skulle gagnas av MagComps tekniska lösningar. Vem skall man prata med om dessa frågor?

MAX IV: Upphandling har skett och kommer att ske. Se Opic

Anders Carlius, REAC Fuel AB

Jag har några frågor till ESS dagen. Alla dessa frågor har jag intresse av men de två översta är de som jag brinner mest för.

– Hur ser energiupphandlingen av el ut? Kommer man sätta krav på att det skall vara CO2 neutralt och producerat lokalt? När skall upphandlingen vara färdig? (För att man skall hinna bygga upp en produktionskapacitet så behövs 24 månader) När skall leveranser börja? Vilka energibehov ser ni?

Just nu utreds om vi kan producera vår egen el-energi för att på det sättet säkerställa pris och CO2-neutralitet.

Generellt sett vad gäller upphandlingar kommer alla upphandlingar som styrs från Lund att ske enligt EU:s direktiv för offentlig upphandling. Vi kommer inte att kunna ställa krav på att det är lokalt producerade, men kommer att ställa krav på CO2-neutralitet där så är möjligt. De energibehov vi ser idag är 40 MW.

– Hur ser energiupphandlingen av flytande bränslen ut (bensin, diesel etc.)? Kommer det att finnas krav på lokalproducerat och CO2 neutralt? När skall upphandlingen vara färdig? (För att man skall hinna bygga upp en produktionskapacitet så behövs 24 månader) När skall leveranser börja? Vilka energibehov ser ni?

Vi kommer inte att använda något flytande bränsle i större utsträckning. Den eventuella diesel som kommer att finnas är bara till reservkraften vid större strömavbrott. Upphandling kommer inte att ske. Svårt att i dagsläget räkna ut behovet då vi är i designfasen men ca 2 MW.

– Hur ser möjligheten ut för att kommersialisera uppfinningar som kommer ur forskningen på ESS? Blir metoden som Lunds Universitet arbetar eller kommer ni med mer nytänkande och entreprenörskap? Kan man bli partner som får hjälpa till med kommersialiseringen?

Denna fråga belyses inom Tita-projektet.

– Hur ser kommunikationsbehoven ut med mobiltelefoner, videokonferenser och IP tjänster ut? När kommer specifikationen för detta att göras?

MAX IV: Ramavtal finns idag.

– När kommer upphandlingen av kringtjänster, t.ex. städning, för lokalerna att ske?

ESS: Tidigast 2018-19

MAX IV: Hänvisar till avtal med Wihlborgs. Kommer att ske sent i processen.

– Behövs det externa partners som är med och finansierar uppbyggnaden av några specifika delar som inte är klart än?

Science City kommer troligen att vara uppbyggt på det sättet. Dessa frågor hanteras inom ramen för Lundamark AB som är samägt av Lunds Universitet, Lunds kommun, ESS och Region Skåne.

– Finns det behov av att koordinera boende för de utländska arbetare som kommer hit för att arbeta under 3mån - 3år? Vem blir ansvarig för detta? (Ex på problem/möjligheter: Långtidskontrakt på hyra av fastigheter, hotell, dagis med fler språk).

Denna fråga hanteras också inom Tita-projektet. Inom TITA-projektet, delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur görs en studie kring vilken typ av bostäder som behöver byggas och var. Se bifogad sammanställning.

Bo Wollter, Skåne Direkt KB, Scandinavian Investment Partner AB

– Vad har vi som har privata fastighetsmäklareföretag för möjligheter att delta i projekt som rör ESS?

Frågan bör också ställas till Tita-projektet. Känner inte till några konkreta projekt idag som drivs med det fokus. Förmodligen kommer projekt för specifika branscher etc. startas längre fram i processen. Även aktiviteter med tematiskt innehåll t ex upphandlingar, klusterbildning etc.

– Vi är några mäklarföretag som nyligen bildat Scandinavian Investment Partner AB (www.sipar.se) för att rikta privata investerares men också företags pengar från länder inom EU mot svenska projekt (tills vidare med fokus mot Arlanda stad bl a). Vad finns principiellt för möjligheter för dessa investerare att delta i den finansiella uppbyggnaden av ESS? Vi har flera förfrågningar bl a från England och Tyskland i denna sak. Kommer dessa frågor att belysas på konferensen?

Själva anläggningen kommer att finansieras av de partnerländer som är med i ESS-samarbetet. Övrig byggnation hanteras av Lundamark och Lunds kommun.

Anonyma avsändare

– Hi-techdelen i både ESS och MAX IV kommer förmodligen att levereras av stora utländska koncerner. Hur stor andel av investeringen har öronmärkts för dessa tekniskt avancerade produkter? Hur mycket pengar återstår för allt basarbete vad gäller byggnation, energi, ledningsdragningar, kablar, säkerhet, IT, internetlösningar osv. osv.?

Det är för tidigt att säga hur stor andel som ska gå till vad. Det pågår en större översyn av kostnader och hur de ska finansieras. Delar av anläggningen kommer att finansieras av s.k. in-kindbidrag, vilket innebär att ett land kan leverera anläggningsdetaljer, som specificeras av ESS i Lund, istället för kontanter.

– MAX IV ligger planeringsmässigt före ESS. Hur många avtal har MAX IV slutit? Vilka arbeten har påbörjats? Vilka avtalsdiskussioner pågår? Vilka avtal ska man ingå framöver?

Upphandling har skett och kommer att ske. Se Opic

– Vilka upphandlingsregler kommer att gälla för MAX IV och ESS? För Region Skåne och kommunerna?

Max-lab är en del av Lunds Universitet som omfattas av den svenska lagen om offentlig upphandling. För ESS del gäller att de delar som ska handlas upp hanteras i enlighet med EU:s direktiv om offentlig upphandling.

– Vilka upphandlingsregler kommer att gälla för upphandling av konsulttjänster?

Se ovan

– Miljöproblem? Vilka problem kan man förvänta sig (worst case)? Vem har ansvaret och hur kommer det ansvaret att hanteras?

European Spallation Source ESS AB är ansvarig för de problem som kan uppkomma p.g.a. ESS. Vi arbetar för att miljöpåverkan ska bli så liten som möjligt. Hur det ska ske kommer att beskrivas i den Miljökonsekvensbeskrivning som ska lämnas in samtidigt med anhållan om miljöprövning och ansökan om tillstånd enligt Strålskyddslagen.

– Kommer MAX IV och ESS att samordna sina upphandlingar?

Nej. Det är inte möjligt p.g.a. tidsskillnaden.

– Alla potentiella beställare kommer att drunkna i kontaktförsök från alla tänkbara utförare. Hur kommer man att göra det möjligt för utförarna att komma i kontakt med beställarna? Hur kommer det att organiseras? Kommer det att skapas ”portaler” för att underlätta kontakterna? Finns det andra tilltänkta kanaler för kommunikation?

ESS: Ja, det planeras för att skapa portaler för detta. Just nu publiceras alla pågående upphandlingar på ESS hemsida: www.esss.se.

MAX IV: Upphandling har skett och kommer att ske. Se Opic och Tender Electronic Daily som är databaser för upphandling (TED)

– Beställarna vill förmodligen ha få, samordnade anbud snarare än många anbud från många små och medelstora aktörer. Hur löser man det problemet? Ska utförarna samverka i sin planering inför offert-inlämning? Kartellproblem?

ESS: Hänvisar till regionens Tita-projekt (essmax4tita.se). Inom TITA kommer vi med stor sannolikhet driva aktiviteter som syftar till att samverka vid anbudsgivning. (förmodligen hösten 11 - våren 12)

MAX IV: Företag bör gå samman (kluster) och lämna bud genom ett företag som har underleverantörer.

– Många tror att vi under de närmaste åren står inför en högkonjunktur. Om Öresundsregionen står inför stora överstatliga, statliga, regionala och kommunala satsningar kan det bli överhettning. Tillgängliga resurser i vår region kommer inte att räcka till. Hur hanterar man det?

Eftersom det är så pass lång tid kvar till byggstart tror vi att marknaden kan hantera den efterfrågan som ESS utgör. För övrigt hänvisas till Tita-projektet.

Inom TITA-projektet görs en studie kring kompetensförsörjningsbehov till följd av etableringen av ESS och MAX IV. Vidare analyseras vem som kommer till Skåne samt nya arbetstillfällen utifrån ESS/MAX IV-etableringen. Analys görs kring vilken typ av bostäder som behöver byggas och var utifrån ESS/MAX IV-etableringen. Frågan kring tillgänglig mark berörs i delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur samt i delprojekt Markregister Syd. Se bifogad sammanställning.

– Hur kommer den nödvändiga regionala och kommunala samordningen att skötas? Alla kommuner kan ju inte bygga nya bostäder eller anlägga golfbanor eller idrottsarenor.

Hanteras av Tita-projektet som Skånes samtliga kommuner, Region Skåne, Region Blekinge och ytterligare åtta aktörer är delaktiga i.

Se bifogad projektbeskrivning för aktiviteter som genomförs inom Tita-projektet.

– Markplanering är en nyckelfråga för att kunna bibehålla så mycket som möjligt av den goda jorden samtidigt som regionen tillförsäkras god infrastruktur, goda allmänna kommunikationer, utrymme för företagsetableringar osv. Vem tar ansvar för detta?

För Lunds del är det Lunds kommun. Hanteras också inom Tita-projektet.

Frågan kring tillgänglig mark och markplanering berörs i delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur samt i delprojekt Markregister Syd. Se bifogad sammanställning.

– Prognoserna kring ESS och MAX IV talar om en tillströmning av flera tusen forskare med åtföljande teknisk bemanning. Var ska de bo? Sannolikt handlar det om personer som inte önskar permanent boende. Det kommer alltså att röra sig om hyreslägenheter? Vem bygger, vem äger och förvaltar, och var ska lägenheterna finnas?

Vad gäller de forskare som kommer och besöker anläggningen kommer de att stanna mellan 1 och 7 nätter. Det kommer att byggas ett hotell/gästrum i omedelbar närhet till anläggningarna för detta ändamål. För övrig byggnation hänvisar vi till kommunerna och Tita-projektet.

Inom TITA-projektet, delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur görs en studie kring vilken typ av bostäder som behöver byggas och var. Se bifogad sammanställning.

– ESS och MAX IV kommer sannolikt att betyda mycket för Lund. Men vad blir konsekvenserna för Öresundsregionen? Varför ska man bry sig i Östra Göinge och Ystad?

Tita-projektet har till uppgift att samordna detta och utreda hur hela Skåne och Blekinge kan dra nytta av etableringen av ESS och MAX IV. Vilka effekter etableringarna får i olika delar av regionen beror naturligtvis dels på vilken efterfråga som finns vid byggnation o dyl. men dessutom på de regionala företagens förmåga att se affärer i samband med etableringarna. Avståndet från Ö Göinge och Ystad är inte långt om det gället att leverera t ex i samband med byggnation. Det TITA kommer kunna hjälpa till med är att informera om vad som ska ske och när det sker!

– Vad är planerna för Brunnshög och Science City? Blir det spårvagn? Är arkitekterna klara med sina förslag? Hur ser tidsperspektivet ut? Hur ser det ut om 5 år?

Hänvisas till Lunds kommun som har gjort en förstudie för området.

– Har kommunerna sett över sina behov av mark för bostadsbyggen och företagsetablering? Kommer det att bli tal om expropriation av mark?

Hänvisas till respektive kommun.

– Totalentreprenad för stora uppdrag kommer att kräva underleverantörer. Hur ser upphandlingen ut i såna lägen?

Det är inte klart hur entreprenaderna kommer att se ut.

– Det kommer förmodligen att krävas samordning av insatserna och samverkan mellan olika parter. Hur är förutsättningarna för detta?

Hanteras av Tita-projektet. I och med starten av TITA har en gemensam plattform börjat byggas upp som mycket tydligt ökar möjligheterna för samordning. Se bifogad sammanställning.

– Alla väntar sig att få se spin off- företag baserade på ny kunskap från ESS och MAX IV. Vilken typ av företag hoppas man på?

Hanteras av Tita-projektet.

Inom Tita-projektet, delprojekt Samhällsplanering och transportinfrastruktur, görs en studie kring vilka nya arbetstillfällen som kan tänkas komma till regionen till följd av etableringen av ESS och MAX IV. Se bifogad sammanställning.

– Hur ser Malmö på ESS och MAX IV? Vilken planering har man gjort?

Hänvisas till Malmö stad. Finns en utredning gjord av stadskontoret hösten 2009 som heter INSIKT.

– Hur ser övriga skånska och blekingska kommuner på investeringarna i Lund? Vilken nytta kan det innebära?

Hänvisas till Tita-projektet. De flesta kommuner har formulerat tankar/strategier för hur de vill dra nytta av etableringarna. Generellt kan man säga att ju längre från Lund desto mer fokus på besöksnäring, upplevelser etc. och ju närmre desto större fokus på byggnation. Naturligtvis stor variation kommuner emellan beroende på företagsstruktur.

 – Om man vill vara med i konkurrensen och lämna in anbud hur går man till väga?

Se tidigare fråga.

 – Om det blir förseningar i byggprocessen och fördyringar, hur hanterar man det? Finns det reserver att ta till?

Vad gäller ESS är det för tidigt att svara på denna fråga.

 – Det finns ett kommunikationsproblem för ESS och MAX IV. Hur öppnar man kanaler in till dem som är ansvariga för upphandlingarna? Kommer det att skapas portaler för informationsutbyte mellan beställare och tänkbara utförare?

Se tidigare fråga.

 – Min fråga gäller huruvida kommunerna har insett de regionala och kommunala konsekvenserna av ESS och MAX IV? De kommuner som är mest på hugget kommer sannolikt att gå i mål som vinnare under nästa decennium. De kommuner som inte deltar riskerar att hamna i bakvattnet.

Alla skånska kommuner är med i Tita-projektet.

Tourism i Skåne har precis släppt rapporten "Strategiska initiativ: Produkt- och destinationsutveckling" vilket är extra intressant då Gröna Lunds VD Jan Roy kommer till oss på ett frukostseminarium den 26/11 och berättar om just detta.

Kommande satsningar i Skåne är bland annat:

Eksploria
Byggkostnad:1,5-2 miljarder kronor. Förväntas öka turismintäkterna till Malmö och Skåne med cirka 300 miljoner kronor (6 %), exklusive det som spenderas i parken. Klart 2014–1016.
Placering: Svågertorp, Malmö

Lundiana
Beräknad byggkostnad: 17,5 miljarder kronor. Planerad byggstart 2013. Max IV samt ESS står klara 2015 respektive 2019.
Placering: Brunnshög, Lund.

Emporia
Byggkostnad: 3,5 miljarder kronor. 220 butiker med internationell karaktär. Klart: Hösten 2012.
Placering: Hyllie, Malmö

Vill du läsa rapporten går det utmärkt att göra detta på deras hemsida http://tourisminskane.skane.com/

Besöksnäringen ökar attraktionskraften i Skåne
Öresundsområdet har potential att bli ett kreativt och dynamiskt centrum för ekonomisk utveckling. Genom de stora forsknings-anläggningarna ESS och MAX IV kommer Lund att bli världsledande inom material-forskning. För att detta ska attrahera internationella toppforskare, studenter och investeringsvilligt kapital måste regionen bli en spännande och attraktiv plats att bo och arbeta på. I detta ingår kulturella aktiviteter, arenor för idrott och evenemang, inbjudande miljöer för fritidsaktiviteter, nöjen och rekreation. Kultur i vid bemärkelse, konst, musik, teater, underhållning är det som skapar en attraktiv livsmiljö.

Besöksnäringen i Sydsverige
Besöksnäringen behöver utvecklas, annars riskerar vi att hamna i skuggan av Danmark, som har många attraktiva besöksdestinationer med starka varumärken. Till exempel Tivoli, Bakken, Louisiana, Arken, Operan, Det Kongelige och mängder av arenor för teater, konst, musik och sport. Även i ett svenskt perspektiv har vi halkat efter, både Göteborg och Stockholm har starkare besöks-destinationer än Skåne. Om inte besöks-näringen utvecklas riskerar Skåne att uppfattas som en satellit till Köpenhamn, snarare än en likvärdig part i ett framtida Öresundssamarbete.

Vad kan göras?
Vi kan börja med att värna om de attraktioner som redan finns. Museer behöver stödjas och stimuleras, liksom teater, musik och konst som idag går på sparlåga. Många ambitiösa teater- och musikprojekt både i Lund och i Malmö drivs av entusiaster utan resurser. Besöksdestinationer utanför Lund/Malmö/ Helsingborg har svårt att bli uppmärksammade. Folkparkerna i Skåne är stadda i förfall.

Vi kan också bygga nya besöksdestinationer, det finns till exempel en idéskiss (som Allan Larsson är pappa till) till Expo Lundiana, som vill erbjuda mötesplatser för vetenskap och underhållning, så som man redan har gjort i Göteborg med Universeum, i Södertälje med Tom Tits Experiment och i Köpenhamn med Experimentarium. Det finns också tankar på att bygga en nöjespark i Svågertorp.

Jan Roy är koncernchef för Parks & Resorts Scandinavia i vilket Gröna Lund ingår. Han vet vilka förutsättningar som gäller för besöks-destinationer och han kan lära oss ett och annat om hur man blir framgångsrik i nöjesbranschen.

Tid och plats
Fredagen den 26 november 2010, klockan 08.30-10.00 på Filmstaden, Västra Mårtensgatan 12 i Lund.
Anmääl dig på www.hjarntrusten.se